Creative Communities

Kreativitet, platskvalitet och samhälle

Angående Örebros kulturpolitiska program

| Inga kommentarer

Jag har nu skickat in mitt remissvar över Örebro kommuns nya kulturpolitiska program. I stora stycken välformulerat men i sin helhet mest beskrivande och vagt i att-satserna. De känns inte så förpliktigande som de borde vara. Jag känner mig också först väldigt nöjd över att kunna bidra till stommen till avsnittet Kulturplanering som man ganska passande valt att översätta begreppet cultural planning till. Bara man också tar in innebörden – vilket texten i avsnittet säger – att planera med kultur snarare än för. Kulturen faller på plats ändå då behoven och de kartlagda resurserna tydligt pekar ut hur man ska planera för mesta möjliga kultur. Men, när jag kommer till att-satserna säger det inget om att man ska blanda in medborgarna i kulturplaneringen. Den skrivningen fanns med i en tidigare version men har tagits bort. Det som finns kvar är att  förvaltningarna ska samverka bättre vid byggandet av nya kulturella centra. Det bidde inte ens tumme.

I mitt nya arbete ska jag snarare bejaka och släppa in medborgarna engagemang i planeringen av Laxås framtid. Det har nämligen fattats beslut i kommunfullmäktige att inleda förmodligen Sveriges mest omfattande kulturplaneringsprojekt. Jag har dessutom som tillträdande kulturchef fått ansvaret att leda det.

Så här lyder Creative Communities remissvar:

Remissvar över förslag till nytt kulturpolitiskt program för Örebro kommun 
Jag har valt att inte kommentera alla avsnitt eller rubriker utan koncentrerat mig på några. Dels för att de exemplifierar den generella bilden av angelägna och bra skrivna textavsnitt som sedan inte riktigt åtföljs av motsvarande åtagande, dels att ja valt att fokusera på avsnittet om Kultur i stadsplaneringsprocessen, som ligger mig och mina intressen närmast.
Inledningsvis sägs i programförslaget att ”Kulturpolitiken är Örebro kommuns medel för att arbeta strategiskt och hållbart med de kulturella resurserna så att de gynnar samhällsutvecklingen”. I inledningen beskrivs hur förutsättningar ska skapas för ökad kreativitet, mötesplatser och konstpolitik. Vidare beskrivs ett antal viktiga förhållningssätt och utmaningar, inte minst när det gäller nyskapande konstformer.  Att ange att kommunen ska arbeta strategiskt innebär dock att insatser/ansatser i det efterföljande dokumentet är väsentligt mer åtagande och tydliga. Uttryck som verka för, ökad samverkan, tillsammans med andra aktörer verka för, ger inte kulturpolitiken de mandat och de resurser som viljan i inledningen uttalar.
Avsnittet Delaktighet, tillgänglighet och samverkan är beskrivande (och utförligt) och kunde utgöra ett kulturpolitiskt manifest. Att-satser saknas här, men en sådan skulle kunna vara:
Därför ska Örebro kommun – Tydligt adressera kommunens förvaltningar och övriga samhället den betydelse som kultur har för har för en hållbar samhällsutveckling lokalt och globalt. – Verka för att kulturpolitiken blir en strategisk del av kommunens övergripande arbete med social hållbarhet och samhällsbyggnad.

Digital kultur
Vi står bara i inledningen på den digitala kulturrevolutionen. Det beskrivande textavsnittet innehåller alltför lite av de analyser som behövs för att vi ska kunna fatta vägledande beslut i kulturpolitiken framöver. Stycket problematiserar inte det digitala utanförskapet och kunskapsbehov utan pekar på kommande förändringar som förutsättningar. Det ges heller ingen vägledning till vad de nyckelkompetenserna med koppling till området betyder, kulturell kompetens, kritisk kompetens och kreativ kompetens. Dessa återfinns inte i det övriga dokumentet. Med rätt förklaring borde de vara grundläggande kompetenser inte bara för den digitala kulturen.
Att-satserna svarar inte upp på utmaningarna utan är tämligen vaga. En anvisning bör finnas om hur digitalt främjande ska/kan göras. Hur blir kulturen mer tillgänglig via fri wi-fi? Om man inte har beskrivit det digitala utanförskapet vad betyder då ett innanförskap? Det digitala utanförskapet handlar inte bara om tekniska lösningar.  Ekonomiska villkor och kunskaper lämnar många utanför.  Vad innefattar att ta del av allt – är det hela kulturlivet? Var ska man kunna göra det och kan man göra det i en Iphone? Skrivningarna svarar inte upp mot detta.

Kultur i stadsplaneringsprocessen
I beskrivningen av vad kulturplanering är skrivs ”Ansvaret för att genomföra detta är gemensamt mellan invånare, kommunens tjänstemän och förtroendevalda, men förutsätter tydliga roller och tydlig ansvarsfördelning. Genom kulturplanering finns goda möjligheter att uppnå delaktighet och engagemang från kommuninvånarna genom att tillsammans beskriva ortens historia eller identifiera platser som är viktiga lokalt, i minnen och i berättelser.”. Som yrkesverksam Cultural planner eller kulturplanerare instämmer jag i innehållet i texten och den ansats den har att vilja knyta medborgare och kultur närmare stadsplaneringsprocesserna och se det både som ett demokratiskt instrument och en möjlighet att öka  inslaget av attraktivitet och genuinitet till hållbarhet. Möjligheterna att planera ett Örebro för örebroarna ökar om vi planerar ett Örebro med örebroarna.  Men, det återfinns dock inget i de åtföljande att-satserna något om samverkan med medborgare i denna kulturplanering, som just förutsätter medborgarmedverkan redan i ett inledande skede vilket också texten hänvisar till. Den inledande beskrivningen ” Kulturplanering är en metod med vars hjälp kommunen kan bredda den traditionella stadsplaneringen för att arbeta strategiskt med att integrera kulturella värden och resurser i stadsplanering. Kulturens breda och djupa förankring i lokalsamhället utgör en förnyelsekraft och kan bidra till att skapa nya demokratiska arenor och kulturella mötesplatser mellan olika intressegrupper och åsiktsriktningar i samhället.” blir helt tömd på realt innehåll och vilja.
Att förvaltningsöverskridande samverkan ska ske vid planering av mötesplatser förutsätts.

En att-sats behöver tilläggas för att avsnittet ska få någon relevans
Därför ska Örebro kommun: – Inleda arbetet med att införa kulturplanering som en integrerad metod i stadsplaneringsprocessen.

Avsnittet Mötesplatser och arenor för kultur saknar förvånande nog nästan helt viljeinriktning då den dels saknar åtföljande att-satser och är i stort rent beskrivande.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.


tjugo − tolv =