Creative Communities

Kreativitet, platskvalitet och samhälle

plats:platsutveckling

| Inga kommentarer

Lika intressant som tematiken kring plats och makt som vi nu ska diskuterar offentligt på onsdag (den 17 maj) tillsammans med Emma Jonsteg på Utopia och Malin Widehammar från Staden Vi Vill Ha, är resonemanget kring kreativ platsutveckling. De hänger ju dessutom starkt ihop tycker jag och visar ganska ofta med tydlighet vad som uppfattas som platsutveckling och vad en sådan kan innehålla. Den kreativa platsutvecklingen har runt om i världen fått ett allt tydligare momentum. Betoningen ligger också på själva platsen och den inneboende kvaliteten som kan lyftas fram. Vi behöver inte klistra på något utan genom att använda oss av de som har en relation till en plats och utifrån dem tillskapa de saknade bitarna för att göra platsen till just en plats.
Således är det mindre av externa konsulters varumärkesarbete och intensiv eventtung cityutveckling och mer av långsiktiga förankrade strategier som utvecklas i samklang med de lokala aktörerna och boende. En kollega på kommunikationsbyrån Four PR berättade förresten häromsistens att den största anledningen till att man besöker en stad är att man hälsar på någon, släkt eller vänner. Att man sedan tillsammans kanske gör staden ger ju den har besök chansen att visa upp sin stad och var man trivs och till vilka platser man gärna går. Så det är ju då i allra högsta grad en förmedling av upplevd platskvalitet och genuinitet man kan få förmedlat. Här står ju sig alla branding-kampanjer slätt mot vad jag som enskild person kan förmedla till min goda vän eller släkting.
Jag har ju mina egna smultronställen i Örebro som rymmer såväl stadsdelar som natur, som näringsställen och vilsamma platser. Jag och många med mig ser gärna mer av en utveckling där vi är en del av en kreativ platsutveckling. Många platser är alldeles utmärkta och ibland inte med någon turistkarta. Jag skrev häromsistens på Facebook om två holländska på besök i Örebro som flydde citykrogarna för att hamna på mitt stamställe på väster. Man ville hellre umgås och prata med folk. En tydlig sorts platskvalitet. Undrar om Svenska stadskärnor har med ett sådant kriterium när de utser årets stadskärna? Jag har inget emot att man tävlar om årets stadskärna men jag funderar på om inte fler kvaliteter ska övervägas att tas med. Vem kommer ihåg fjolårets stadskärna om inte staden ifråga själv påminner om det.
Vad kännetecknar då en kreativ platsutveckling, creative placemaking? Jag har ju skrivit en del om detta förut och många mer med mig. i nättidningen URBANLAND läste jag en intressant artikel av Juanita Hardy 10 Best Practices for Creative Placemaking Hon refererade till ett initiativ som Urban Land Institute forskat kring och analyserat, Building Healthy Places Initiative.

Vad kom de fram till? Ett urval av dessa 10 punkter (hela artikeln i länken ovan):
– Börja med en tydlig målbild. Skapa en vision av det man vill se, exempelvis konstnärligt utformade byggnader, inkludering, hälsofrämjande mötesplatser – men också av sådant man inte vill se, gentrifiering, brist på mångfald osv. Motivera och engagera rätt personer och grupper och tänk stort. Sätt INGA gränser för möjligheterna att kombinera konst och kultur med den byggda miljön.

-Involvera konstnärer och grannskapet mycket tidigt i processen. Konst och kultur behövs centralt i projektet och de är resurser för att möta upp behoven hos en majoritet i området.

-Dammsug området på lokal konst och kulturella tillgångar. Försök att förstå vad platsen handlar om, för här gäller det att förstärka de lokala resurserna och främja en stolthetskänsla. Här har vi själva essensen av innebörden av cultural mapping.

-Bjud in lokala artister/kreatörer  av alla slag, multimediadesigners, skådespelare, poeter, författare, musiker, designers, kockar och andra kreativa typer. Talanger behövs av alla sorter, ingen nämnd ingen glömd.

-Tydliggör och förståelse för hur de olika intressenterna ser på hur projektet gagnar dem. Fokusera på grannskapsdrivna resultat och vad som gagnar de boende (locals) men ha också fastighetsägare och handel i åtanke. Det kan finnas intressekonflikter.

-Tidiga interventioner för att visa att det händer saker. Utställningar, pop-ups, publika möten eller annat. Det måste synas att saker och ting händer.

-Långsiktighet. Och om ett mål är uppfyllt, gå vidare med att engagera lokalsamhället med fortsatta processer som gynnar platsutvecklingen.

 

 

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.


sex − 1 =