Creative Communities

Kreativitet, platskvalitet och samhälle

Fringe – och den demokratiska staden #2

| Inga kommentarer

Det är i mellanrummen som stadslivet kan skapas, där möten mellan människor kan ske. Jag är rädd att den planering som görs idag för nya stadsdelar i våra snabbt växande städer siktar på en väldigt homogen målgrupp inflyttare. De attraktiva ”bobos,” bohemiska borgare. En urban medelklass med aptit på livets goda. Det här skiftar också synen på kulturlivets utbud och därmed ökar också attraktivitetsfaktorns betydelse. Kultur- och kulturlivet anpassas alltmer efter dessa målgruppsanalyser och där även besöksnäringen vägs in. Vi vill få hit inflyttare med kreativa yrken och företagsledare. De nya stadsdelarnas hyresnivåer reglerar effektivt vilka som får tillträde, miljöerna i området målgruppsanpassas likaså. Imagination, kallar Franzén, Hertting och Thörn det i boken Stad till salu, en konceptualisering där vi ska omfamnas av en upplevelse, en bild av en plats som ses som attraktiv, trygg och renlig, kan man på ett ganska effektivt sätt exkludera ”oönskade” grupper av människor och aktiviteter. I värsta fall så  avdemokratiseras rummen i tysthet. Det finns säkert inga onda uppsåt i detta, men man bör kanske betrakta formuleringar som inkluderande, mötesplats för alla i arkitektplaner och översikter med sund skepsis. Vilka människor ser man på bilderna?
De nya områdena ligger ganska ofta så till att de bildar enklaver som man inte riktigt har vägarna förbi, vilket också stärker bilden av homogenitet. Här blir det också viktigt att knyta ihop de stadsdelar som byggs med stadens pulserande mitt, för trots den prägel av möten de nya stadsdelarna ska ges, verkar de ändå sakna viktiga beståndsdelar.

Den nya befolkningen präglar som jag skrev i förra Fringe-bloggen också att förändra stadskulturen och utbudet av varor tjänster. Den kultur som skaver förflyttas eller hålls kvar i de stadsdelar den finns i dag, i utkanten. Ordet fringe, ytterkant dök kanske upp första gången som en reaktion under den internationella Edinburghfestivalen 1947 när ett flertal teatergrupper dök oinbjudna för att dra nytta av folktillströmningen.
En stad utan anknytning eller prägel av sin ytterkant blir aldrig en hel stad, dess offentliga kultur visar heller inget av detta. Om vi däremot lyckas att nyttja de mellanrum som finns att upptäcka till de möten som både kan ge staden dess genuina prägel och en betydligt vitalare dynamik. Mellanrummen finns men de våga beträdas av både de som finns inne och de i ytterkanten. Det kommer att skava, men verklig kreativitet kommer ur att utsätta sig för det okändare. Det riktiga livet består till stora delar av brus som vi alltför många gånger försöker tvätta bort.

Somebody was trying to tell me that CDs are better than vinyl because they don’t have any surface noise.
I said, ”Listen mate, LIFE has surface nose.” (John Peel)

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.


sexton − 2 =