Creative Communities

Kreativitet, platskvalitet och samhälle

”Nothing about us, without us is for us”

| Inga kommentarer

I vilken riktning är vi på väg i samhällsplaneringen? Vi ser ett allt större intresse för att skapa ökad attraktivitet och göra om delar av städers gaturum till promenad- och upplevelsestråk. Städerna och den urbana miljön debatteras ur olika synvinklar. Om vad är egentligen platskvalitet och vilka ingredienser är det som skapar den. Jane Jacobs uppmärksammas alltmer och minnet till hennes 100-årsdag uppmärksammades på flera håll. Hon var definitivt något spåret i sitt engagemang för det vi i dag skulle kalla hållbara miljöer och hållbara städer. Hon utgick hela tiden från människan, dennes behov, kreativitet och ursprung.
Jacobs återkommer som referens i olika sammanhang i argumenten för den täta staden, men ofta glömmer man att ett av hennes viktigaste budskap var att se till människan i husen, inte till husen. Det är de boendes och verksammas aktiviteter som är en stadsdels hjärta. Jacobs studier av den amerikanska storstaden visade också hur planeringen antingen kunna gynna eller missgynna livet mellan husen. Hon var också aktivist i kampen för att bevara sitt eget blandade Greenwich Village i tider där modernistisk planeringshegemoni rådde. Här fanns även ett tydligt motstånd mot en gentrifiering hon såg och hur misslyckat hon såg på de framväxande downtown Manhattan-miljöerna med sina kontors-skyskrapor växte fram. Manhattan tömdes när kontorsfolket åkte hem. Kvar fanns enbart vinden som blåste mellan de tomma kontorsskraporna.

I den riktning som idag är tydligast i vårt egna nationella perspektiv finns en risk att hennes tydliga spår går förlorade, trots goda ambitioner om utvecklandet av lokal platsattraktivitet och med en önskan att också finna det vi skulle kunna kalla genius loci, platsens själ. Detta sker parallellt med en strävan att förtäta stadskärnorna och samtidigt höja byggtempot. Här tror jag att vi tappar bort Jane Jacobs fotspår. Människan och hennes del i utvecklingen. Ett exempel i Sverige i dag när det gäller att storskaligt omforma en äldre miljö på kort tid är Älvstaden i Göteborg, där stora delar av hamn-och industriområden ska bebyggas i attraktiv urbanitet. Stora delar av projektet ska stå färdigt 2012 i samband med stadens 450-årsjubileum. Flera utomstående aktörer och intressenter har dock höjt sina röster och menar att det för stort, det går för fort och vi som medborgare känner oss inte delaktiga i utvecklingen. Man menar att de dialogforum som anordnats inte är tillräckliga som forum för delaktighet och medverkan, trots kommunens intentioner om detta. Göteborg är inte ensamt, runt om i Sverige och även här i Örebro hörs liknade röster som säger ”Nothing about us, without us is for us” Alltså, om vi inte får vara delaktiga spelar det ingen roll vad som görs.

Jacobs lutade sig också mot Patrick Geddes (1854-1932), den skotske biologen, sociologen och pionjären inom stadsplanering. Han talar om begreppet eutopi: ”Eutopia, then, lies in the city around us; and it must be planned and realised, here or nowhere, by us as its citizens, each a citizen of both the actual and the ideal city seen increasingly as one.”
Eutopi är alltså inte utopi, utan Geddes menar att den är görbar. Den kan uppnås med planering och medborgares medverkan. En medborgare som både finns i den verkliga och ideal staden och som ses allt mer som en och densamma. Det visionära är således möjligt i praktiken.

Både Geddes och Jacobs ser nödvändigheten av ett intersektoriellt synsätt till skillnad mot det specialiserade perspektivet. Idéer om de många lager av historia och minnen som formar en plats och hur platsen i sin tur reformerar vår historia och våra minnen…
Jag ställer mig också helt bakom Charles Landry när han i boken The Creative City (2000) beskriver vad som är nödvändigt för att kunna skapa kreativa urbana miljöer. Han menar att nyckeln till det ligger i möjligheten att innevånarna kan uppmärksamma och tillvarata sin egna kulturella resurser. Kreativitet på alla nivåer och i alla verksamheter är vägen till en framgångsrik kreativ stad.

Det kortaste och tydligaste budskapet i sammanhanget är formulerat av Geddes: ”Survey, then plan”.

 

 

 

This paper draws on the work of 20th century planner, Patrick Geddes whose ideas respected the multi layers of history and memory – believing that places are shaped by the layers of the past, Charles Landry whose work on the Creative City demonstrates how cities develop and are shaped by the people who live there

Much has been written about the need to avoid gentrification and involve local people in planning and design when regenerating Cities. Charles Landry in The Creative City (2000), looks at how to make urban policy more creative and identifies one of the key ingredients is the necessity for residents to celebrate their own cultural resources. He suggests that creativity at all levels, in all organisations is the key to successful, creative cities.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.


arton − 16 =